This is the rule that most marks out fluent Swedish. In a main clause inte follows the verb: jag förstår inte. In a subordinate clause opened by att, för att, om or när, inte moves in front of the verb instead: för att jag inte förstår.
Examples
- Jag klagar för att paketet inte har kommit.
- I am complaining because the parcel has not arrived.
- Det var ett missförstånd för att jag inte läste meddelandet.
- It was a misunderstanding because I did not read the message.
- Jag tror inte att det var ett misstag.
- I do not think it was a mistake.
The mistake to avoid
The same words swap places: jag förstår inte, but att jag inte förstår.
Where this fits in
Telefon, meddelanden och små problem, Swedish A2: Ringa och skriva, be om ursäkt, reda ut ett missförstånd och be om hjälp - vardagen när något inte går som planerat.